Jag hoppas att detta fungerar positivt!

Hej!

I förrgår satt Kjell och jag ute på altanen och diskuterade mitt mående och mina val jag gör just nu. Jag vill alltid ha med mig Kjell på det jag gör så att han också får vara med och tycka och tänka. Vi kom fram till att vi är överens om hur vi ska göra här. Eller rättare sagt jag ska göra.
Det känns så skönt att vara öppen mot Kjell, berätta hur jag känner och hur jag vill ha det och det är så underbart att han tycker och tänker likadant och faktiskt godkänner att jag gör så här just nu.
Häromdagen skickade jag in min ansökan om studieuppehåll efter att jag fick ett intyg från läkaren på sjukhuset. Hon hade skrivit så bra på intyget, kort men innehållsrikt och verkligen lagt tyngd i de valda orden. Nu väntar jag på besked, men jag tror inte det ska vara några problem.

Jag ansökte om ett års uppehåll för att vara på den säkra sidan men jag hoppas inte det ska behöva ta så lång tid men skönt att ha tiden isåfall. Jag ställer dock in mig på att komma tillbaka till skolan i Januari för det skulle vara det bästa för mig ur studiesynpunkt, för då faller bitarna bäst på plats om man tänker på när de kurser jag inte har klarat går av stapeln nästa år. Men vi får se!
Jag är glad att jag bara kan vara just nu, fokusera på det som får mig att må bra, fokusera på mitt fysiska och psykiska mående. Jag tar bort skolan som stressar mig och jag har valt att inte skriva in mig på arbetsförmedlingen ännu för att ha så lite saker som möjligt som stressar mig och påverkar mig negativt. Jag tar mina promenader, jag äter frukost, mellanmål, lunch och middag och jag dricker mycket vätska, jag läser mycket böcker, jag kollar på film och serier, jag pysslar med än det ena och än det andra och jag sitter mycket med mobil/dator och sociala medier. Jag försöker umgås med familj och vänner och jag pratar mycket med Kjell. Jag ska börja gå hos psykolog och haft mitt första möte per telefon! Jag gör så mycket jag kan för att må så bra som möjligt med andra ord.

Jag väntar också på nästa operation, jag är osäker när det blir. Jag har gått och trott i slutet av september men när jag pratade med sköterska senaste gången trodde hon i slutet av augusti så vi får helt enkelt se när det blir. Jag är så jävla orolig! Rädd för vad de ska hitta, eller inte hitta eftersom jag fortfarande har problem. Nåja, vi får helt enkelt se. Skönt att de fortfarande har mig under uppsyn så att säga, hoppas behandlingen gett positivt resultat.

Detta är en överenskommelse mellan mig och Kjell och vi tycker att detta för mig/oss är bra just nu och alla gör på sina sätt. För andra är detta fel, medan andra håller med mig. Om du tycker detta är helt fel, snälla håll det för dig själv isåfall, tack!