Dag tjugo - rädslor
Tanken på att vara ensam i hela världen skrämmer mig. Eller att man ser folk omkring i rörelse, folk man en gång kände men att man står där i mitten helt ensam, ingen som lägger märke till en alls.
Utfryst!
Men det som skrämmer mest inom denna "kategorin" är att Jimmy lämnar mig på något sätt. Tänk om han dör, lmnar mig för evigt. Jag får aldrig se han le, jag får aldrig höra han andas, jag får aldrig känna hans närhet.
Jag blir helt ensam, själv, alena. Fy satan vilken hemsk tanke. Mörker skrämmer mig också, jag ser inte mycket och vet inte vad som döljer sig där ute.
Tomtar är jätteläskiga och jag blir paralyserad så fort jag ser nån utklädd till tomte och jag har alltid vart rädd för dem. Och andra maskeraddräkter, men tomtar är värst. Ryser av bara tanken. Fåglar är också någonting jag är rädd för, jag vet inte men dem är oberäkliga på något sätt. Både stora och små.