Att stå bredvid och vara stolt <3

Jag har mått dåligt under skolgången då jag var mobbad och retad. Inte ens lärarna verkade bry sig, inte ens när jag bytte klass blev det bättre.
Det har satt sina spår det har det, men idag är jag stark och kommit ur det på ett bra sätt måste jag säga. Det måendet jag hade då går inte att jämföra med hur min älskade syster mår.
Jag har alltid trott att hon alltid är glad och lycklig då hon för det mesta burit på ett vackert leende. Men sedan jag flyttade hem till staden och kom henne närmre än nånsin förstod jag att det där leendet bara var en fasad.
För där under fanns en sargad själ. En flicka med ångest. En tös med ett mående jag önskar jag kunde få bort.
Jag har sett hur hon mår nu, det är svårt att förstå hur det egentligen är.
Även om hon öppnat sig och även om hon berättat delar av anledningar så är det svårt att förstå. Jag vill så gärna hjälpa men det är svårt när man står bredvid och känner sig maktlös.
Det man kan göra är att finnas där, visa att man bryr sig och det vet jag att hon vet.
Hon vet att jag älskar henne, hon vet att jag alltid finns där för henne, hon vet att hon bara kan ringa om det är någonting.
Hon är nämligen min lillasyster - min bästa vän!

Jag vill inte ta över hennes smärta, hennes ångest, hennes panikattacker, men jag vill få bort dem. Jag vill se henne glad på riktigt! Jag vill se henne lycklig på riktigt. Inte den falska fasaden!
Hon är värd så mycket!
Hon är stark och hon kämpar, varje dag och det gör mig stolt.
Det är inte lätt att leva med psykisk ohälsa och jag vet att det är väldigt många där ute som gör just det, hemskt! Jag som står bredvid vill säga att det blir bra nångång, men vågar jag säga det med ärlighet? Jag vet inte!
Jag har ingen aning om man kan bli riktigt bra ifrån ett sådant mående.
Har ingen aning, men jag hoppas - verkligen!
Jag vill hålla min syster i handen och följa henne vart hon än går.
Jag vet att hon kommer klara detta, tillsammans är vi alla starka!

Det är svårt att stå bredvid när en attack kommer, det är svårt att se på när man ser hur illa hon mår. Det jag kan göra är att finnas där! Flytta mig närmre, lägga en hand på hennes axel, krama om henne, visa mitt stöd. Visa att jag finns!
Jag tror det är det bästa en närstående i en sådan situation kan göra. Visa att du bryr dig och inte klandrar en person för att hon eller han inte orkar göra saker ibland.
Min syster kan ställa in saker, hon kan skjuta på saker, hon kan glömma saker och jag vet att hon inte gör det med vilje. Hon vill inte ha det så! Men jag föraktar henne inte, jag älskar bara henne ännu mer!
Hon är trots allt min älskade lillasyster, hon som ger mig luft under vingarna, hon som kan ge mig gråa hår, hon som ger mina rötter kväve och syre för att orka leva.

Det är en sjukdom många tvingas leva med i många år, resten av sina liv. Det gäller att försöka orka. Jag vet att min syster gör det. Hon är bäst!"

Puss & Kram

Fröken Rödlök

  • Vardagen
  • 480 visningar

Gillar

Kommentarer

Jenniferssynpalivet
IP: 82.99.3.229